|
RISKNYTT 2001:1
Redaktörens rader När detta skrivs har året 2001 redan hunnit en bra bit och vårsolen tittar fram ibland. Ambitionen har varit att Risknytt skulle utkomma med ca 4 nummer per år, ett mål som dock inte alltid kunnat uppnås. En verksamhet som till stor del är beroende av ideella insatser blir ibland lite oregelbunden. Redaktionen vill dock gärna peka på Riskkollegiets webbplats www.riskkollegiet.nu, där nyheter i regel kommer in snabbare än via Risknytt. I detta nummer får läsaren bl a en glimt från prof. Lennart Sjöbergs föredrag om forskning beträffande riskperception i oktober förra året. Riskperception är det också fråga om i en anmälan av ett samlingsverk med de mest betydande publikationerna av riskforskaren Paul Slovics hand. Det är alltid en fröjd att se vad våra duktiga doktorander håller på med. I detta nummer berättar tre av dem, den ursprungliga kärntruppen när Riskkollegiets Doktorandgrupp bildades, om sin forskning. Härigenom läggs ytterligare en bit till den nätverksfunktion som är så viktig i Riskkollegiets verksamhet. Därutöver presenterar en nybliven doktor sin avhandling. Men redaktionen vill ha fler bidrag. Du som ingår i Doktorandgruppen, skriv och tala om vad Du gör! Så får Du kanske också synpunkter från andra, direkt via Din e-post eller genom Risknytt. Doktorandgruppen har också kommit igång med sin egen verksamhet. I höstas var det dags för ´avspark´. Ett trettiotal doktorander från många olika discipliner mötte upp i Stockholm för att bekanta sig med varandra och framför allt med varandras forskning. Många nya idéer för framtida aktiviteter framkom också. En redogörelse för det mötet har funnits utlagd på webbplatsen tidigare. Och nyligen var det dags igen, i början av mars, denna gång i form av ett seminarium om risk och etik. Mer information härom kommer senare. Våra seniora forskare skall heller inte glömmas bort. På uppmaning av redaktionen kommer ledamöter i det Vetenskapliga Rådet att kort informera om sin forskning och angränsande uppgifter - bl a för att denna nya institution undan för undan också skall kännas mera bekant hos Riskkollegiets medlemmar. Först ut är prof. Åke Bergman. OBS! Riskkollegiets årsmöte 2001 jämte symposium med den speciella Lindell Honorary Lecture äger rum den 23 april. Se sista sidorna. Aktuellt om riskperception Vid Riskkollegiets medlemsmöte den 17 oktober 2000 medverkade professor Lennart Sjöberg från Centrum för Riskforskning vid Handelshögskolan i Stockholm med ett föredrag i serien ”Mitt perspektiv på risk”. Lennart valde att ge en kritisk granskning av forskning inom riskperceptionsområdet under rubriken ”Bortom den psykometriska modellen”. Hans sammanfattning återges här: Föredraget sammanfattar den dominerande ansatsen till riskperception och riskacceptans, den psykometriska modellen, inklusive senare tillägg om tillit och förtroende. Flera svagheter hos modellen påpekas, nyare forskning som visar på behov och möjlighet att bättre förstå riskperceptionens dynamik presenteras. Dessa forskningsresultat gäller vilka attribut som tycks påverka den upplevda risken, begränsade effekter av förtroende som dock kraftigt ökar genom beaktande av uppfattningar om den vetenskapliga kunskapens gränser, strukturen hos experters riskperception, distinktionen mellan kognitiv och emotionell riskupplevelse, den skilda dynamiken hos personlig och allmän risk, samt vad (om något) i upplevd risk som är av betydelse för att förstå riskacceptans. Risk sätts slutligen in i ett vidare sammanhang av attityder till teknologi, där även upplevd nytta spelar stor roll, samt en del andra attribut. Lennart inledde sin presentation med att ta upp några metodologiska och begreppsmässiga problem förknippade med den psykometriska modellen. Med hjälp av egna data demonstrerade han exempelvis att förklaringsvärdet i modellen tenderar att ha överskattats, eftersom den utvecklats genom analys av medelvärden och inte data på individnivå. Vidare presenterade han resultat som tyder på att skillnaden mellan experters och lekmäns riskuppfattning inte alltid är så betydande som det ofta tidigare hävdats. Lennart lyfte också fram en faktor som inte behandlas i den ursprungliga modellen, som han benämnde ”tampering with nature” och menade att den tillförde en viktig moralisk dimension i upplevelse av risk. Lennarts provokativa granskning av några etablerade ”sanningar” inom riskforskningen gav upphov till många frågor och till en livlig diskussion som fortsatte under eftersitsen. Flera hade synpunkter på vad som kunde menas med människans inverkan på naturen, eller ”tampering with nature”, och hur synen på detta kan ha varierat genom tiderna. En engagerad diskussion kom även att kretsa kring implikationer av senare rön inom riskperceptionsforskningen för kommunikation om och hantering av risker i samhället. Den intresserade kan läsa mer i Sjöberg, L. (2000). Factors in risk perception. Risk Analysis, 20, 1-11. RECENSIONSHÖRNAN Riskfritt bokinköp Ibland önskar man att produktiva vetenskapares publikationer fanns samlade i ett verk. Trots modern IT-teknik, som ökar tillgängligheten, är ännu så länge en ändamålsenlig bokform överlägsen. Nu finns det ett sådant verk för dem som är intresserade av risk ur ett psykologiskt perspektiv med titeln The Perception of Risk, vilken innehåller 26 av Paul Slovics viktigaste publikationer från det senaste kvartsseklet, totalt ca en åttondedel av hans samlade produktion. Boken börjar med en inledning, där författaren själv sammanfattar och ger perspektiv på sina skrifter. Ingen som har kommit i kontakt med begreppet riskperception kan ha missat Paul Slovics namn. Som en av de klart ledande inom området har Paul rört sig över vida fält för att på olika sätt belysa hur vi ser på, reagerar på och behandlar situationer och problem med anknytning till det som vi i dagligt tal kallar risk. Att beteckna Paul Slovic som en av det psykometriska paradigmets grundare innebär en alltför torftig karakteristik av hans vetenskapliga insats. Den psykometriska metodologien är endast det medel han använt för att utforska hur människor uppfattar, bedömer och beslutar i frågor som har att göra med risk. Han har fört in psykologiska aspekter på risk i naturvetenskapen, där risk tidigare har betraktats som en numerisk och objektivt bestämbar storhet. Numera inser såväl fysiker och kemister som ingenjörer att uppfattningen om risk influeras av en hel rad faktorer som t ex frivillighet och möjligheter att påverka risker och det sätt på vilket risken beskrivs. För den, som skall göra jämförelser mellan olika risker eller informera om risker, är det nödvändigt att vara förtrogen med riskperception. Med sin öppna attityd har Paul samarbetat med forskare från de mest skilda områden, både vetenskapligt och geografiskt. På så sätt har han berikat sitt arbete med praktiska aspekter alltifrån joniserande strålning till toxikologi, vilket gör att de flesta forskare kan finna synpunkter på egna problem i det nu föreliggande samlingsverket. Eftersom bidragen satts i kronologisk ordning, går det att följa utvecklingen i tiden av olika idéer och slutsatser. På så sätt kan man se hur senare arbeten utgår från tidigare arbeten. De två sista kapitlen i boken vidgar sålunda ytterligare synen på risk och öppnar spännande utsikter framåt i tiden. På samma sätt som många av Pauls tidigare idéer har anammats av efterföljande forskare, kommer säkert hans synpunkter kring “affect heuristics” att bli föremål för åtskilliga vetenskapliga uppsatser i framtiden. Forts. Boken Paul Slovic: The Perception of Risk finns dels som s k paperback med ISBN-nummer 1 853 83 528 5, dels som hardback med nr 1 853 83 527 7. För mer information och beställning, se Earthscan Publications Ltd 120 Pentonville Road, London N1 9JN, UK Tel: +44 20 72 78 0433 Fax: +44 20 72 78 1172 E-mail: earthinfo@earthscan.co.uk www.earthscan.co.uk. Miljömedicin - nytt verk för den vetgirige Ett tjugotal välkända svenska och utländska experter har medverkat i ett nytt verk med titeln Environmental Medicine (327 sid), utgivet av svenska Arbetarskyddsnämnden (Joint Industrial Safety Council) och med docenten Lennart Möller, Karolinska Institutet, som redaktör. Målgruppen är inte andra forskare utan läsare som eftersträvar mer kunskap än vad som bjuds i tidningar och liknande men i en mer lättsmält form än den i högspecialiserade vetenskapliga artiklar (fri översättn. från den engelska texten), mera preciserat studenter, beslutsfattare och andra intresserade. Vad är då miljömedicin? Ett par nyckelmeningar: - Miljömedicin behandlar interaktionen mellan riskfaktorer i miljön och människors hälsa. - Miljömedicin fokuserar inte på sjukdomsbot utan snarare på förklaring av sjukdomsorsak, i ett miljösammanhang. Denna vetenskapliga disciplin innefattar således ett brett spektrum av exponeringar (för olika fysikaliska, kemiska och biologiska faktorer), av sjukdomar och av ärftlig benägenhet för sjukdom. Boken täcker genom 18 separata avsnitt en mycket stor del av den aktuella miljömedicinska problematiken. Några exempel är luftföroreningar, ozonskiktets uttunning, radonförekomst, blågröna alger, miljöföroreningar med östrogenliknande verkan, kadmium m fl föroreningars påverkan på njurarna och mutagena substanser som uppkommer vid beredning av mat. Det är också tydligt att man eftersträvat att få beskrivningar, diskussion och slutsatser både informativa och nyanserade, även om säkerligen en eller annan skulle kunna finna något att klanka på inom sitt speciella kompetensområde. En viktig konsumentupplysning är att man genomgående helt uppenbart har lagt ner ett stort arbete på ett pedagogiskt angreppssätt inte minst genom en synnerligen rik illustrering och förklarande figurer. Men flertalet av bokens avsnitt fordrar ändå en hel del ansträngning av läsaren, förutom god förståelse av engelska. Den komplexa materien tål inte långtgående förenklingar om läsaren verkligen skall få en fördjupad förståelse av dagens miljömedicinska frågor. För mer information jämte smakprov ur boken, gå in på nätet www.envimed.com. Detta är också adressen för beställning av boken. Pris 60 USD inkl frakt. Riskkultur och säkerhetskultur - en avhandling Karin Melinder disputerade den 24 november 2000 vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Enheten för Socialmedicin vid Karolinska Institutet, på avhandlingen In search of risk and safety cultures - Empirical and theoretical considerations in the settings of northern and western Europe. Här får hon själv presentera sitt arbete: Syftet med avhandlingen var att undersöka den roll som kulturbegreppet skulle kunna kan ha inom risk- och säkerhetsforskningen, både teoretiskt och empiriskt, dvs att undersöka om det går att hitta tecken på att kulturella skillnader har någon betydelse för vilka skador som inträffar. I avhandlingens teoretiska del görs en indelning i begreppen risk- och säkerhetskultur och det förordas att begreppen skall komplettera varandra. Riskkulturen innebär en kollektiv benägenhet att ta eller undvika att ta risker, medan säkerhetskulturen innebär en kollektiv benägenhet att kontrollera eventuella risker, dvs att genomföra saker mer eller mindre säkert. Detta innebär att risken bestäms i två led; först vad gäller inblandningen i potentiellt riskfyllda aktiviteter, t ex bergsklättring eller kärnkraft, och i nästa steg genomförandet av dessa på ett mer eller mindre säkert sätt. Risk och säkerhetskulturerna kan därför sägas kompensera, eller balansera, varandra. I den empiriska delen jämförs olika västeuropeiska länder med varandra. Bakgrunden till detta är inte i sig att kulturen följer nationsgränser utan att data finns om nationer. Resultaten visar dock på att länderna grupperar sig i block både vad gäller dödligheten i olika skadetyper och bakomliggande faktorer av både socio-ekonomisk och kulturell art. Det är dock viktigt att komma ihåg att resultaten visar på mönster och inte på orsakssammanhang. Mer information från Karin Melinder, tel 08-5661 35 42 karin.melinder@fhi.se VAD GÖR DOKTORANDERNA? Bidrag från tre medlemmar i Riskkollegiets Doktorandgrupp Tillit och trovärdighet i riskkommunikation Misse Wester-Herber I mitt avhandlingsarbete tittar jag på vilka faktorer som är av vikt i riskkommunikation, främst vad gäller miljörisker eller risker med tekniska system. Inom riskforskning har man funnit att tillit och trovärdighet är faktorer som är viktiga. Men vad är tillit egentligen och vad är dess motsats? Och behövs de verkligen för att få riskkommunikation att fungera? Tillit kan sägas finnas på olika nivåer, mellan individer, mellan individ och en organisation eller bara inom individen som en form av självtillit. Hur ser relationen mellan dessa ut i riskkommunikationssammanhang? I denna debatt kommer frågor som rör skillnader i riskperception in. Tidigare studier har visat att det finns skillnader mellan olika grupper vad gäller riskuppfattning. Faktorer som ålder, kön, utbildning och socioekonomiska faktorer påverkar uppfattningen av risker. Dessa faktorer borde rimligtvis påverka den grad av tillit en individ känner till andra eller inför ett expertsystem och i min avhandling ska jag försöka bidra till förståelsen kring hur dessa hänger ihop. Nära kopplat till detta kommer frågor som rör kunskap, och skillnader här mellan experter och lekmän in. Andra frågor som intresserar mig, och som jag hoppas få utrymme för i min avhandling, är vems definition av kunskap som anses som sann i samhället, skillnaderna mellan vetenskaplig kunskap och lokal kunskap. Jag har arbetat som doktorand i psykologi vid forskningscentrum Människa - Teknik - Miljö, Örebro universitet sedan 1998, och har tidigare en Fil Kand. i psykologi samt arbetar mot en Fil Mag i socialantropologi från Stockholm universitet. E-post: misse.wester-herber@sam.oru.se. Regulatorisk toxikologi Christina Rudén I ”regulatorisk toxikologi” studeras interaktioner mellan toxikologi och regulatoriska beslutsprocesser. Syftet med regulatorisk toxikologi är att dels öka genomskinligheten i bedömningen och hanteringen av kemikalierisker, dels att bidra med kunskaper som kan vara till hjälp i dessa processer. Ansatsen är tvärvetenskaplig och innefattar både toxikologiska och filosofiska frågeställningar. Regulatoriska beslut om kemikalier måste ofta fattas på bräckligt underlag, men även för välundersökta substanser ger toxikologiska primärdata ofta möjlighet till vitt skilda tolkningar. Bakom ett administrativt beslut om en kemikalie ligger ofta en komplicerad kombination av toxikologiska, administrativa, ekonomiska och politiska bedömningar. För att få en klar bild av dessa processer krävs ingående studier där man analyserar beståndsdelarna i såväl beslutsprocessen som det vetenskapliga underlaget. Detta görs bäst genom att i detalj studera den totala kunskaps- och beslutsprocessen om ett enskilt ämne. Mitt doktorandprojekt utgörs tills stor del av en fallstudie av trikloretylen (tri). Tri är ett ämne där det toxikologiska underlaget är svårtolkat och där en tydlig konflikt har uppstått på policynivån. Den första delen av denna studie utgörs av en detaljerad genomgång av de 29 större cancerriskbedömningar som gjort av tri i Europa, Canada och USA under åren 1973-1997. De huvudsakliga frågeställningarna i denna del av projektet har varit: I vilken mån skiljer sig slutsatserna åt i dessa dokument? Och vad kan dessa skillnader bero på? Vi har utgått från att följande faktorer påverkar slutsatserna i en riskbedömning: (1) vilka primärdata som finns tillgängliga (en tidsberoende faktor), (2) vilka primärdata som har valts ut för bedömning, (3) hur dessa primärdata har tolkats, (4) hur den vetenskapliga kvaliteten på primärdata har bedömts, och (5) vilka metoder som använts för att extrapolera primärdata. I nästa dela av projektet kommer beslutsprocesserna i Sverige och inom EU att studeras. En av huvudfrågeställningarna i denna del av arbetet är hur policybeslut om tri har påverkats av den vetenskapliga dokumentationen. Projektet är finansierat av Rådet för Arbetslivsforskning. Mina handledare är professor Sven Ove Hansson, KTH, docent Katarina Victorin, Institutet för miljömedicin, IMM, och professor Harri Vainio, IMM och International Agency for research on Cancer, IARC. E-post: cr@infra.kth.se. Individers upplevelser av teknologirisker Jana Truedsson Min grundexamen (ek.mag) har jag från Linköpings Universitet där jag läste Internationella Ekonomprogrammet. Våren 1998 började jag arbeta som forskningsassistent åt professor Lennart Sjöberg på Centrum för Riskforskning vid Handelshögskolan i Stockholm. Under våren 1999 blev jag inskriven som doktorand och började senare samma år arbeta inom det tvärvetenskapliga projektet Försummade risker finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Inom projektet, samt inom ramen för min avhandling, har jag tillsammans med Lennart Sjöberg genomfört en studie som undersökte den svenska allmänhetens attityder till Internet och e-post och de risker som är förknippade med användningen av desamma. Resultaten av den ganska omfattande enkätstudien visade att attityden till Internet och e-post överlag var mycket positiv samt att riskerna upplevdes som relativt små. Min forskning kommer även i fortsättningen att rikta in sig på individuella processer bakom riskupplevelser, framför allt till olika teknologier. Vilka faktorer kan hjälpa till att förklara varför vissa risker får mycket uppmärksamhet medan andra försummas? E-post: jana.truedsson@hhs.se. VETENSKAPLIGA RÅDET Ledamoten Åke Bergman presenterar sig Jag är kemist med syntes av radioaktivt märkta och omärkta klor- och bromorganiska föreningar bakom mig. Dessa arbeten omfattade inledningsvis (från 1975 och framåt) syntes av PCB och DDT samt metaboliter av dessa. I samarbete med Prof. Ingvar Brandt identifierades PCB och DDE metylsulfonmetaboliter i däggdjur. Dessa fynd ledde mig in mot fortsatta studier av sulfoner, dels i USA dels i samarbete med japanska forskare och senast med tyska forskare när vi nu studerar kirala PCB-metylsulfoner. Området har nu beforskats i 25 år och det finns fortfarande intressanta frågeställningar kvar. I samarbete med nämnd person och senare också hans doktorander har studier av klorparaffiner, halogenerade bensener, andra och nya fördjupade studier av metabolismen av PCB och DDT bedrivits. Ett mer sentida forskningsfält, från 90-talet och framåt, har kommit att bli halogenerade fenolära ämnen, antingen de är naturligt förekommande ämnen, metaboliter av antropogena ämnen eller industrikemikalier. Halogenerade fenoler förekommer i höga halter i blod i såväl människor som i djur. Bromerade ämnen, särskilt bromerade flamskyddsmedel är ett annat hett forskningsfält för mig och min forskargrupp vid Institutionen för Miljökemi vid Stockholms Universitet. Vi arbetar i riskidentifieringsområdet och gör exponeringsanalyser för POPs och dess metaboliter (POPs står för persistenta organiska föroreningar, red.anm.). Detta betyder att min inriktning idag innefattar en stor del analytiska arbeten, metodutveckling och exponeringsanalyser. Under mina år i forskningen har jag kommit att knyta många värdefulla kontakter inom och utanför landets gränser. Jag sitter i den miljöstrategiska forskningsstiftelsens, MISTRAs, styrelse sedan drygt ett år tillbaka och är ordförande i styrelsen för Institutet för Tillämpad Miljöforskning, ITM. För den som är mer intresserad av min och institutionens verksamhet vill jag härmed hänvisa till vår hemsida www.miljokemi.su.se. Carl-Erik Holmquist Strax före jul nåddes vi av budskapet att Carl-Erik Holmquist hade avlidit. Vi kommer inte ihåg när vi första gången träffade Carl-Erik, men när tanken på att organisera dem som var intresserade av risk uppkom, fanns han där. Arne Engström hade framkastat idén om en “riskförening” men det var Carl-Erik som hade visionen om vad det skulle bli och vi hjälpte till med genomförandet. Under förberedelserna till det som så småningom skulle bli Riskkollegiet lärde vi känna Carl-Erik och hans okonventionella tankar och idéer, som till att börja med gjorde en både förvirrad och undrande över vad han egentligen menade. Efter en stunds diskussion upptäckte man dock att det fanns ett välgenomtänkt och välgrundat underlag till hans synpunkter, även om det inte alltid stämde överens med vad som var “comme-il-faut”. Det berodde på att Carl-Erik dels var väl förtrogen med samhällsdebatten och den vetenskapliga diskussionen långt utanför hans ingenjörstekniska yrkesområde, dels såg behovet att både gå emot slentrianmässigt tänkande och att pröva nya angreppssätt. I likhet med alla som är ödmjuka inför sina tankar och idéer och har en hänsynsfull personlighet, var det dock svårt för Carl-Erik att göra sig hörd och väcka rättmätig uppmärksamhet för sina synpunkter. Det gjorde att hans inflytande på Riskkollegiets verksamhet med tiden avtog, även om han var med i det första presidiet och således deltog i den grundläggande utformningen av Kollegiet. Ganska tidigt uttryckte han sitt missnöje och insåg att Riskkollegiet inte på det sätt han hoppats hade blivit ett forum för bidrag till en bättre samhällsdebatt av riskfrågor. Då och då dök han upp på vårt kontor och hade alltid någon idé som han ville diskutera. Han nöjde sig sällan med den reaktion han fick, men när han fått sitt glas vatten, en obligatorisk önskan vid hans besök, gick han vidare. Nu kommer han inte tillbaka men vi hoppas att hans gelikar oförtröttat skall följa i hans fotspår. MEDLEMSINFORMATION Riskkollegiets symposium om stressrelaterade risker i december 2000 gav nya utblickar på en riskproblematik som tidigare inte fått samma fokus i vår verksamhet. Några litteraturhänvisningar kommer att senare inflyta i Risknytt. Nya medlemmar i Riskkollegiet är Hans Ahlgren samt doktoranderna Michaela Dan och Petra Willqvist. Medlemsregistret på webbplatsen byggs upp successivt men bara med uppgifter som medlemmarna själva har godkänt för utlägg på nätet. Men det saknas sådan information från många medlemmar. Det är synd eftersom den öppna delen av medlemsregistret bör fylla en viktig del för Riskkollegiets funktion som nätverk. Har Du glömt, gå då in på webbplatsen och kolla om Du finns med. Beställ annars blanketten från kansliet, enligt vilken Du fyller i exakt de uppgifter som kan läggas ut, varken mer eller mindre. Om Du dessutom har en egen hemsida, ange den så får Du en direktlänk från Riskkollegiets webbplats. Medlemsrekryteringen går bra i fråga om doktorander. Men Riskkollegiet behöver fler medlemmar också av mera seniora forskare, av ´risk management´- ansvariga i näringslivet, av beslutsfattare i stat och kommun och av allmänt riskintresserade personer. Är Du redan medlem kan Du göra en insats genom att fästa andras uppmärksamhet på Riskkollegiet t ex genom hänvisning till webbplatsen www.riskkollegiet.nu. Det finns numera också en liten folder för presumtiva medlemmar, som Du kan beställa från kansliet. Den går även lätt att sedan kopiera genom en egen insats. Gör det! Stödorganisationer till Riskkollegiet är en möjlighet som nu prövas i större omfattning än tidigare. Reglerna härför finns i de nya stadgarnas 16§ och i beslut av medlemsmöte den 17 oktober 2000. Har Du några förslag, beställ från kansliet ett ex av den folder som tagits fram för ändamålet och jobba vidare med frågan själv eller kontakta någon i styrelsen direkt. Erbjudande En påminnelse om erbjudandet att förvärva en eller flera av Riskkollegiets skrifter till ett billigt pris: Medlem i Riskkollegiet kan för 100 kr inkl. porto (enhetspris) köpa upp till tre skrifter. Icke-medlem betalar det dubbla. Hänvändelse till kansliet. Riskkollegiets ÅRSMÖTE äger rum måndagen den 23 april 2001 med början kl.13.00. Plats: Rädda Barnens lokaler (rum ´Jemen´), Torsgatan 4, Stockholm Alla medlemmar erhåller separat kallelse, via e-post eller vanlig post. Ordförandens kommentarer: Efter stadgeändringen vid föregående årsmöte kan de nya stadgarna nu för första gången tillämpas fullt ut. Denna gång förekommer sålunda bl a styrelseval, för en tvåårsperiod. Förfaringssättet vid medlemsmöten, där årsmötet naturligtvis är särskilt viktigt, har något förenklats jämfört med tidigare. Observera även att endast personer som deltar i mötet kan fatta beslut. Tidigare möjlighet med i förväg avgivna röstsedlar har utgått. Om någon önskar ta upp en fråga för beslut på årsmötet, bör detta anmälas till styrelsen i god tid före mötet, så att styrelsen om möjligt kan kommunicera densamma till medlemmarna i förväg. Frågor för diskussion kan tas upp direkt vid mötet och behandlas i mån av tid. Jag påminner om att stadgarna i sin helhet finns att ladda ner från Riskkollegiets webbplats eller kan beställas från kansliet. Stanna sedan på samma plats och deltag i det SYMPOSIUM som börjar kl.14, i Rädda Barnes hörsal. Jag tror vi kan utlova något alldeles extra. Mer om symposiet finns på nästa sida. Alla medlemmar erhåller dessutom ett tryckt program. Väl mött! OBS att Riskkollegiets e-postadress i föregående nummer är för gammal. Den rätta adressen finns nedan. Redaktionen beklagar. Redaktion Kollegiets styrelse Ulla Swarén, ordf Carin Sundström-Frisk, v ordf Ann Enander, sekr Sven Ove Hansson, kassör Gunnar Bengtsson Redaktör/ansvarig utg.: Ulla Swarén Kansli: Sigbladh Administration HB Box 10022, 181 10 Lidingö E-post:riskkollegiet@riskkollegiet.nu Tel: 08-731 43 95 Fax: 08-731 43 99 Postgiro: 63 58 95-6 Webbplats: www.riskkollegiet.nu SYMPOSIUM Riskkollegiet, Stockholm Environment Institute (SEI) och Stockholm International Water Institute (SIWI) anordnar måndagen den 23 april kl.14.00 - 16.00 ett SYMPOSIUM på temat Populations at Risk: Factors Increasing Vulnerability to Environmental Change. Plats: Hörsalen, Rädda Barnens Riksförbund, Torsgatan 4, Stockholm. Mötesspråk: engelska. Temat introduceras genom The 2001 Lindell Honorary Lecture av Prof Roger E. Kasperson, Executive Director, SEI: Risk researchers and impact assessors have only just begun to conduct systematic studies of vulnerability. In the past, assessments of environmental effects have dealt principally with characterizing the major types of damage likely to ensue from environmental degradation and providing estimates of their aggregate magnitudes. Not much of this assessment has been geared to addressing the multiple stresses confronting the most vulnerable people or the social and economic factors, such as poverty, shaping their abilities to cope with ongoing environmental degradation and perturbations. I panelen deltar vidare Prof Malin Falkenmark, SIWI, som anknyter till huvudtemat under rubriken Multiple Water Related Stresses in Hunger Stricken Developing Regions, och Generaldirektör Gunnar Bengtsson, Kemikalieinspektionen, som behandlar Factors Influencing Children´s Vulnerability to Pesticide Poisoning. Som moderator fungerar Riskkollegiets ordförande Ulla Swarén. För ytterligare information och abstracts, se respektive webbplatser: www.sei.se www.siwi.org. Symposiet är kostnadsfritt. Kaffe/te plus kaka serveras till självkostnadspris före symposiets början. |