Risknytt 2008:1

Risknytt är en publikation från Riskkollegiet – svensk förening för riskvetenskap

David Eberhard

David Eberhard, författare till boken "I trygghetsnarkomanernas land" höll en presentation på Riskkollegiets seminarium. Läs texten han skrivit för Risknytt.

Foto: Per Wikman-Svahn

Riskkollegiets webbplats

Klicka här för en utskriftsvänlig version

 

 

Välkommen till ett nytt nr av Risknytt. Jag vill särskilt tipsa om Riskkollegiets årsmöte den 24 april i ABF-huset i Stockholm, där det nyinstiftade priset 'Swedish Risk Academy Award' kommer att delas ut. Dessutom kommer Kerstin Jönsson från Konsumentverket hålla ett föredrag om riskvärdering för produktsäkerhet. Läs mer om årsmötet i Ord från ordföranden.

David Eberhard, huvudtalare på Riskkollegiets senaste seminarium, beskriver i en kortare text vad han menar med det han kallar "det nationella paniksyndromet", som handlar om "allt från nationell handlingsförlamning vid faktiska katastrofer till statliga dekret om hur vi vadderar vårt liv. Men också om kravlöshet och legaliserat ansvarstagande till myndigheter istället för individer." Läs texten.

Slutligen finns det tips på några aktuella konferenser inom riskområdet. Skicka gärna fler tips på aktuella händelser i riskvärlden till: riskkollegiet@riskkollegiet.nu.

Som vanligt kan du läsa Risknytt direkt på skärmen eller skriva ut en utskriftsvänlig version.

Per Wikman-Svahn, redaktör för Risknytt

INNEHÅLL:

Ord från ordföranden

Rapport från Riskkollegiets seminarium: "Den vadderade faran: Hur stor får risken vara i trygghetsnarkomanernas land?"

David Eberhard: "Vad är egentligen farligt?"

Aktuella konferenser inom riskområdet

 

Ord från ordföranden

  • Riskkollegiet anordnade den 19 februari 2008 ett seminarium med titeln ”Den vadderade faran: Hur stor får risken vara i trygghetsnarkomanernas land”. Den inledande presentationen hölls av David Eberhard, överläkare och chef på Stockholms läns psykiatriska akutmottagning vid St. Görans sjukhus. Styrelsen hade uppmärksammat föredragshållaren genom hans bok ”I trygghetsnarkomanernas land” och tyckte hans budskap var intressant som framsprunget ur erfarenheter från för de flesta människor mindre känd verklighet. Seminariet blev väl mottaget och väckte många frågor till eftertanke. Genom en efterföljande paneldebatt blev seminariet också extra berikat med synpunkter som var både ifrågasättande, stödjande och kompletterande. Se ett sammanfattande referat av författarens föredrag nedan.
  • Styrelsen har nu inrättat ”Riskkollegiets pris för betydelsefulla insatser på riskområdet: The Swedish Risk Academy Award”. Priset kommer att ha två varianter och delas ut växelvis vartannat år. Den ena varianten utdelas till en person med lång och viktig verksamhet med och stor erfarenhet av riskfrågor, och vars arbete också kan ha varit av stor praktisk nytta för samhället. Personens verksamhet utmärks av bredd och hög vetenskaplig kvalitet. Den andra varianten utdelas till en person som är i början av sin vetenskapliga karriär och som har gjort nya, viktiga och lovande insatser på riskområdet Avsikten är att genom detta pris uttrycka stor uppskattning och ge stöd för fortsatt arbete. Det första priset som utdelas kommer att vara av den förstnämnda varianten och blir samtidigt normgivande för den kvalitet Riskkollegiet förutsätter för priset och för betydelsen av den prisbelönade verksamheten. Priset utdelas vid årsmötet 24 april 2008 och kommer att efter förslag från Riskkollegiets Vetenskapliga Råd och beslut av Styrelsen tilldelas: Professor Sven Ove Hansson, Avdelningen för filosofi vid Kungl. Tekniska Högskolan med följande motivering:

”Sven Ove Hansson har på ett nydanande sätt och med hög originalitet utvecklat vetenskapen om riskanalys genom att kombinera naturvetenskap och filosofi. Han har framgångsrikt byggt upp en ny tvärvetenskaplig verksamhet med forskning inom området riskfilosofi. Sven Ove Hanssons arbete har gett väsentliga bidrag till förståelsen om hur risker bedöms och hanteras såväl vetenskapligt som hos riskhanterande myndigheter.” 

  • Projektet ”Förstärkt nyhetsbevakning och kommunikation för Riskkollegiet” startades för ca ett år sen och har syftet att utöka kommunikationen med medlemmarna, fånga in riskvetenskapliga nyheter, kommunicera information om händelser (konferenser o.d.) som kan vara av intresse för medlemmarna. En inledande fas av projektet har nu genomförts och omfattar en kartläggning av aktörer, informationskällor etc. inom riskområdet. Detta har bland annat resulterat i en lista med organisationer etc. och länkar till dessa som kommer att läggas ut på hemsidan. Arbetet fortsätter nu med att undersöka möjligheten att ta fram en ”nyhetslista” delvis baserat på redan genomförd kartläggning av informationskällor. Tanken är att nyhetslistan ska uppdateras kontinuerligt och läggas in på Riskkollegiets hemsida.
  • Ordföranden för Riskkollegiets Vetenskapliga Råd, professor Britt-Marie Drottz Sjöberg, har på grund av hög arbetsbelastning och svårigheter att kombinera sammanträden i Sverige och ordinarie verksamhet och boende i Norge bett att får träda tillbaka som ordförande för det Vetenskapliga Rådet men avser att stanna kvar som medlem ännu en tid. Styrelsen har uttryckt sin stora uppskattning av Britt-Marie och hennes arbete som ordförande. Hon har visat vetenskaplig stringens och saklighet, varit informativ och effektiv parat med en mjuk och inspirerande personlighet. Styrelsen har beklagat men samtidigt uttryckt förståelse för de omständigheter som orsakat avsägelsen som ordförande. Styrelsen har efter förslag från Vetenskapliga Rådet beslutat att dess ordförande från årsmötet 2008 och ett år framåt skall vara docent Jack Valentin med professor Ivar Vågsholm som vice ordförande. Ivar Vågsholm har dessutom förklarat sig beredd att överta ordförandeskapet om ett år. Styrelsen bedömer att denna lösning av ordförandefrågan för det Vetenskapliga Rådet skapar utmärkta förutsättningar för att rådet ska kunna fungera som det stöd till styrelsen som behövs.
  • När det gäller det fortsatta arbetet kommer styrelsen att fortsätta verka för ökad kunskap om frågor som inbegriper risker samt om hur risker uppfattas och hanteras. Det omfattar frågor både på det vetenskapliga planet och i den praktiska tillämpningen. Information till medlemmarna genom kollegiets hemsida, Risknytt och seminarier kommer att fortsätta. För att genomföra en utökad verksamhet med fortsatt hög kvalitet behövs en säker finansiering. Då behövs både ett ökat antal personliga medlemmar och en utvidgning av kretsen av s.k. stödorganisationer till Riskkollegiet. Styrelsen arbetar med ambitionen att lyckas med detta.

Till sist: Boka tid för Riskkollegiets nästa årsmöte (se utskickad kallelse och om anmälan senast 18 april till Riskkollegiets kansli, riskkollegiet@riskkollegiet.nu). Det kommer att äga rum 24 april 2008 med start kl. 13 i ABF-huset, Fabiansalen, Sveavägen 41, Stockholm. Programmet i korthet är:

1. Ceremoni med prisutdelning följt av att pristagaren ger en kortare presentation kring sin forskning.

2. Årsmötesförhandlingar

3. Föreläsning av Kerstin Jönsson, Konsumentverket: Riskvärderingsmodell för produktsäkerhet

Beräknat slut ca kl. 16

Jan Olof Snihs, Ordförande 

Rapport från Riskkollegiets seminarium:

"Den vadderade faran: Hur stor får risken vara i trygghetsnarkomanernas land?"

Riskkollegiet anordnade den 19 februari 2008 ett seminarium med utgångspunkt från David Eberhards bok "I trygghetsnarkomanernas land".

En expertpanel inledde den följande diskussionen under ledning av Britt-Marie Drottz Sjöberg, professor socialpsykologi Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet Trondheim, ordf. Riskkollegiets vetenskapliga råd. Expertpanelen bestod av Jack Valentin, vetenskaplig sekreterare i den internationella strålskyddskommissionen (ICRP), Ivar Vågsholm, chef för zoonoscentrum vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt Thorbjörn Thedéen, prof. emeritus Centrum för Säkerhetsforskning vid KTH. Alla deltagare i seminariet hade sedan möjlighet att delta i diskussionen.

Seminariet hölls på ABF-huset i centrala Stockholm och lockade ca 30 deltagare.

Per Wikman Svahn

David Eberhard: "Vad är egentligen farligt?"

Sverige är förmodligen ett av världens genom alla tider absolut tryggaste och säkraste land. För att inte säga det allra säkraste. Trots det regleras risker som aldrig förut. Problemet med det är, menar jag, att vi lever enligt devisen att "bara vi skyddar oss mot allting, så kommer vi sannolikt inte att dö". Men dödligheten är trots allt hundra procent och om vi bara lever för att skydda oss från allt, så riskerar vi att leva lite mindre.

Vad är egentligen farligt? Om man går tillbaka tio eller femton år i tiden ansåg knappast den stora massan att det var ett riskbeteende att cykla utan cykelhjälm. Idag är du en dålig förälder om du låter dina barn göra det. Men är det verkligen så oerhört mycket farligare att cykla idag? Antalet skadade och döda i trafiken har ju snarast minskat.

För att jämföra olika faror bör man, menar jag, värdera alla de olika larm som kommer från olika myndigheter och experter. Man kan göra det genom att värdera hur tidigare generationer agerat. Man kan också sätta det i perspektiv genom att jämföra med saker som det finns mycket starka belägg för att de är synnerligen farliga. Rökning är ett sådant exempel. Det är ingen som tvivlar på att det är farligt att röka. En faktor som skrämmer människor med rökning är risken att dö i lungcancer. Och den är i jämförelse med de allra flesta faror vi tror oss vara utsatta för också mycket stor. Trots det drabbas, enligt cancerregistret, mindre än en procent av alla rökare av lungcancer.

Men den stora risken med rökning är andra sjukdomar som KOL och hjärt-kärlsjukdomar. För att få perspektiv på hur farligt det är kan man jämföra med länder där man sedan decennier rökt betydligt mer än i Sverige. Spanien och Frankrike är sådana länder. Och, utan att ifrågasätta farligheten i rökning, kan man konstatera att medellivslängden i dessa länder är mycket lik den i Sverige. För att spetsa till det kan man kanske dra slutsatsen att det är okej att röka om man då också äter medelhavsinspirerad kost och dricker rödvin.

Poängen med rökningsexemplet är dock inte för att försvara själva rökningen utan för att ta udden ur alla de larm som myndigheter varnar för. Fågelinfluensan har skördat 160 dödsoffer och även om larmet inte handlar om just det utan om vad som kan komma att hända blir det orimligt att all influensamedicin i landet tar slut bara för en händelse som skulle kunna hända framöver. Livsmedelsverket, vägverket, folkhälsoinstitutet lägger ner enorma summor på att vaddera våra liv. Pengar som man kan ifrågasätta huruvida de gör nytta.

Ett av de fenomen som ligger till grund för att vi satsar enorma summor pengar för att skydda oss till varje pris mot den oundvikliga döden (dödligheten är trots allt hundra procent) är den så kallade försiktighetsprincipen som i allt högre grad används i samhället. En avart av den säger att allt som inte är garanterat ofarligt bör betraktas som farligt. Och något garanterat ofarligt finns inte. Så risken är att vi utan att märka det definierar nya faror. Och det är inte bara dyrt. Det riskerar också att få motsatta effekter då det stundtals kan vara farligare att undvika en fara eftersom det riskerar att leda till andra oförutsägbara sådana. Dessutom riskerar samhället att drabbas av handlingsförlamning till följd av en alltför stor försiktighet.

Under de senaste tio åren har man i Sverige sett en 200 procentig ökning av antalet sjukskrivna till följd av psykiska problem. Antalet personer med ångestsyndrom har ökat från 12 % 1988 till 22 % 2001. Personer söker idag psykiatrisk hjälp för trauman som man tidigare hanterade med hjälp av anhörigas stöd och detta trots att samhället i allt väsentligt inte blivit hårdare eller mer stressigt. Sverige är ett av de länder i världen där man arbetar minst. Jämför man med tidigare generationer arbetar vi väsentligen mindre, har mindre monotona arbeten och längre semester. Vi borde må bättre.

Men känslan av trygghet är subjektiv. Den har ingenting med hur tryggt och säkert det objektivt är. Alltså skapar vi, menar jag, trygghetsnarkomaner som söker den vadderade tillvaron. Detta understöds av att staten inte lär oss att utmana ens små faror där inga andra än vi själva riskerar att skadas eller lida. Istället agerar staten som en psykiatrisk panikpatient som lär oss att undvika allt. Detta är det sämsta sättet att hantera rädslor. I modern kognitiv beteendeterapi, som man har mycket starkt vetenskapligt stöd för är synnerligen effektivt mot paniksyndrom lär man sig just detta; att inte undvika. Men staten gör alltså tvärtom och det kallar jag för "Det nationella paniksyndromet".

I boken "I trygghetsnarkomanernas land" definierar jag kriterier för "Det nationella paniksyndromet". Det rör sig om allt från nationell handlingsförlamning vid faktiska katastrofer till statliga dekret om hur vi vadderar vårt liv. Men också om kravlöshet och legaliserat ansvarstagande till myndigheter istället för individer.

Historiskt sett har det inte funnits särskilt stort överlevnadsvärde i att inte försöka säkra sin tillvaro. Men i takt med att allt faktiskt blir säkrare finns det behov av att man ser över vilka faror som är verkliga risker och vilka som bara blir en naturlig fortsättning att varna för trots att de i egentligen mening endast är pyttesmå risker. I ett land som Sverige, vilket är världens mest sekulariserade land, finns det också en institutionaliserad rädsla för döden. För i världens mest sekulariserade land måste man, menar jag, ställa sig frågan:

Vad är meningen med döden?

Tyvärr finns det inget svar på den frågan om det inte finns någonting efter döden. Alltså inte så konstigt att man gör nästan vad som helst för att vaddera sin tillvaro.

Därför curlar vi våra barn på ett sätt som snarast hindrar dem att växa upp och bli förberedda för vuxenlivet. Jag menar att detta är en delförklaring till varför unga människor inte förefaller klara av motgångar lika bra som tidigare generationer. Därför finns det ett överlevnadsvärde att inte vaddera tillvaron för barnen.

Så för att inte fastna i ett alltmer vadderat system bör vi, menar jag, diskutera om det verkligen är till nytta för oss att skydda oss till varje pris. Vi bör lyfta frågan som ett potentiellt problem och se faror med nya perspektiv. Dessutom bör vi begränsa myndigheters uppdrag till att röra mellanmänskliga faror och inte det som individen borde avgöra själv. Dessutom bör vi uppmuntra barnens väg till att bli vuxna självständiga individer istället för att bara maximera deras yttre trygghet. Det finns nämligen ingen koppling mellan människors grundtrygghet och en vadderad tillvaro av de skäl jag tidigare angett.

Självklart ska vi inte låta barnen ta fullkomligt onödiga risker och det kan ibland vara svårt att värdera var gränsen går. Men en allmän diskussion som inte bara syftar till vaddering och att den som "säkrar mest vinner" skulle hjälpa oss att bli bra föräldrar.

Istället borde i så fall devisen vara:

"Den som lever mest vinner"

Och glöm inte:

"Vi ska alla dö!"

David Eberhard

Aktuella konferenser inom riskområdet

Skicka gärna tips på aktuella konferenser och annat till Risknytt: riskkollegiet@riskkollegiet.nu

Lära av misstag eller upprepa dem? – Fria eller fälla? Och lära!

22-23 april Carlstad Conference Centre, Karlstad

I efterspelet av en olycka finns bara offer. Ofta ställs krav på att
någon måste ställas till svars. Starka känslor som skuld och behov
av upprättelse blandas med utredningar och den rättsliga
hanteringen. Nationellt centrum för lärande från olyckor hälsar välkommen till
en konferens om skuld, ansvar och lärande i spåren av olyckor och
tillbud. Konferensen ska ge bränsle åt en bred debatt om synen
på straff, förlåtelse och lärande.

Mer information: www.raddningsverket.se/nco

Sofie Andersson, Räddningsverket
Telefon: 0586-713230
E-postadress: sofie.andersson@srv.se

 

PSAM9

18-23 May 2008 Hong Kong, China

This Conference will be the major international event in probabilistic safety assessment (PSA) for 2008. The Conference will present and discuss innovative methodologies and the practical applications of these technologies in both reliability analysis and PSA. The Conference will focus on the improvement of performance and safety of complex technological systems, economics, and environment — accentuating a broad PSA application and the human element. Domains will be broad to ensure the cross-fertilization of methods, technologies and ideas.

http://www.psam9.org/

 

ESREL/SRA 2008 17th SRA Europe Meeting

Valencia, Spain, 22 - 25 September 2008

ESREL conferences are concerned with the problems of creation and assurance of safety and reliability in the human-technology-environment interactions. ESREL are annual conferences that began in 1991 from the European Safety and Reliability Association (ESRA) initiative. ESREL conferences are principal European forum for presentation and discussion of scientific and technical papers covering safety, reliability and risk-based methods as well as their application in a wide range of industrial and governmental sectors. 

http://sraeurope.org/index.php?option=com_content&task=view&id=3&Itemid=2 (Länk till Society for Risk Analysis Europé, där man kan klicka sig vidare till konferensprogrammet).

Om risknytt

Risknytt är ett elektroniskt nyhetsbrev från Riskkollegiet - föreningen för svensk riskvetenskap.

Redaktion: Riskkollegiets styrelse.

Ansvarig utgivare: Jan Olof Snihs (ordförande i Riskkollegiets styrelse).

Redaktör: Per Wikman-Svahn.

Riskkollegiets kansli: 
Sigbladh Administration HB, Box 10022, 181 10 Lidingö
E-post: riskkollegiet@riskkollegiet.nu
Tel: 08-731 43 95 
Fax: 08-731 43 99 Postgiro: 63 58 95-6

Webbplats: www.riskkollegiet.nu