RISKKOLLEGIETS VETENSKAPLIGA RÅD

utgörs av följande personer

JACK VALENTIN, docent i genetik, vetenskaplig sekr. International Commission on Radiological Protection, ordf.

BRITT-MARIE DROTTZ SJÖBERG, professor i socialpsykologi vid Norges Teknisk Naturvitenskapelige Universitet Trondheim

AGNETA OSKARSSON, professor i livsmedelstoxikologi, Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala.

ÅKE BERGMAN, professor i miljökemi, Stockholms universitet

ÅSA BOHOLM, Professor i socialantropologi vid förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet och verksam som forskare vid CEFOS (Centrum för offentliga studier)

CHRISTER EDLING, professor, Inst. För medicinska vetenskaper/arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet samt vd Svenska Läkaresällskapet

KURT PETERSEN, professor i risk- och säkerhetshantering, Lunds universitet

IVAR VÅGSHOLM, leg.veterinär, PhD, laborator Zoonoscenter vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt

e-postadresser till samtliga kommer senare att återfinnas på sidan Medlemmar.


VAD SKALL RÅDET GÖRA?

I Riskkollegiets stadgar finns numera föreskrift om att ett Vetenskapligt råd skall finnas. Dess ledamöter ”skall vara aktiva forskare som företräder skilda vetenskapliga discipliner med relevans för riskfrågor”.

Det heter vidare i stadgarna att uppgiften är ”att inom Riskkollegiets verksamhet ta ansvar för vetenskapliga bedömningar samt att i övrigt verka för Riskkollegiets syften i enlighet med styrelsens uppdrag”. Man kan uttrycka det så att ledamöterna tillsammans eller var för sig skall vara en sorts kvalitetsgaranter särskilt vad gäller dokumentation men också bl a kunna ge råd i fråga om angelägna teman för Riskkollegiets verksamhet, val av föredragshållare etc. Rådet kan dessutom ha en kontaktskapande roll t ex vad gäller doktorander.

Arbetsinsatsen kan naturligtvis komma att variera mellan de vetenskapliga rådgivarna beroende på intresse m m, men med god fokusering på väsentligheter och tillämpning av modern kommunikationsteknik skall uppgiften ingalunda behöva bli betungande. Det är också viktigt att se den här första perioden som en ´försöksverksamhet´, där ledamöterna får känna sig för beträffande både idéer och resursinsatser. Det kan tilläggas att ledamotskapet i Rådet är oavlönat.